lördag 26 september 2009

Går på halvfart

Jag har ingen lust till någonting just nu. På jobbet är det inte så mycket att göra, men ändå blir man helt slut efter en dags arbete och så har jag en förkylning som inte bryter ut ordentligt. Det är inte så konstigt att man blir förkyld på jobbet. Jag är ju en medelålders tant med "kärringevallningar". Alltså får man sådana svettbyar och med porten öppen i packen så kyls man ju ner samtidigt, eller så skall man i i frysarna som står och blåser ut kylan. Har man då otur att frysen har orkat upp till 18 grader, då är det som en vinterstorm där inne. Därför går man nu runt och nyser och snorar. Ja, men ta och sjukskriv dig några dagar tycker ni. Nä! det går inte för sig. Vi är redan underbemannade p.g.a. två sjukskrivna. Den ena har fått en njure och mjälten bortopererad så hon är jättepigg på att arbeta. Den andra hade fått något tjall på hjärtat och skulle stanna hemma i två veckor för att vila. Läkaren trodde det var något stressrelaterat. Kommer en till och säger att "jag är sjuk och stannar hemma", då har vi väl en skallig chef efteråt.
Idag var det den andra lördagen i rad som jag fick jobba och skall även göra det nästa lördag också. Ytterligare en helg åt h-e. Jag orkar inte bry mig längre.

Jag har ett stort bord köket/vardagsrummet som är belamrat symaskin, tyger, pärlor, fotografier, scrapbookingmaterial o.s.v. Allt detta skulle jag vilja pyssla med, men som en kompis uttrycker sig ibland, ORK! När jag då är nere hos min dotter och ser vad hon kan åstadkomma trots sin sjukdom som kan däcka henne när som helst blir man avundsjuk.

Just nu skulle jag vilja ha ett sabbatsår, eller ännu bättre, att vi vann på det där lottot som vi har ihop på jobbet. Det verkar var lögn i h-e att få prickat in storvinsten som gör att vi kan få tacka för oss och gå hem och sparka oss trötta en dag. Det är en tjuga då och då i vinst. Vi har en vinstpott just nu på 811 kr på alla dessa år. Nej man får nog knoga vidare och arbeta och hoppas att man når pensionen vid 65 och fortfarande kan röra sig. Hoppas också att man får en pension som man kan leva på.
Hej till er alla som kanske läser detta från en snorig, trött bageriarbetare

onsdag 9 september 2009

Inga smärtor mer


Moas lilla häst "Mackan" finns inte hos oss längre. Efter en veterinärundersökning konstaterades det att han hade fått fång och ett roterande hovben i en framfot.
Vi har inte sett något tecken på fång förut, men igår så tyckte Mina döttrar att han verkar inte må bra och tog in honom. detta var med möda då han hade ont i sina fötter.
Tyvärr så är det ju så att har det gått så här långt är det inget att göra än att han får sluta sina dagar.
För att göra pinan kort lät vi veterinären ge honom en dos sömnmedel så han fick somna in.
Det är alltid sorgligt att behöva ta bort ett djur, men i det här skedet är det bäst.
Ha det bra Macahan där du är, men vi kommer att sakna dig.